goingsmallandhealthy.blogg.se

Jag är en brutta på 31 år med en jäkla massa övervikt (ca 60 kg). Jag håller just nu på att lära mej det här med kost och hälsa för att bli smalare, snyggare men framförallt hälsosammare. Jag kommer skriva om mitt liv, min vardag, mitt förflutna, men mest om hur jag gör för att gå ner i vikt, hur jag äter och tränar, lägga ut recept osv. Att blogga kan säkert vara en hjälp på traven, kanske hitta fler att hjälpa och som kan hjälpa mej? Så, välkomna. Nu kör vi!

Lite om mej och hur det började

Publicerad 2013-08-07 19:11:40 i Allmänt

Okej lite om mej då.
Jag heter Anna och är 31 år. Jag bor söder om stockholm tillsammans med min man, våra två barn, två katter och en hund. Är tyvärr arbetslös men söker jobb och hoppas på lite tur snart.
Jag är från Blekinge från början, men har bott i stockholm i 12 år nu!
Jag tycker om att festa, träffa vänner, se på film, äta massa skit, sova bort halva dagen...typ. Jag gillar inte att träna och motionera, haha. Ska ju bli ändring på det nu dock. Det bor en äkta latmask i mej, men jag ska kicka ut det aset.
 
Fram till att jag var 18-19 år var jag smal och fin. Jag åt helt fel men min kropp började inte säga ifrån förns vid den åldern. Jag är 152 cm kort och vägde 48 kilo. Var perfekt enligt många...Kunde handla vilka kläder jag ville, hade fina c-kupor och ja,jag borde varit nöjd. Men det var jag inte, oj vad jag jämförde mej med andra. Hade man ett litet hudveck på magen var det katastrof typ. Shiiit en fettvalk! Om jag bara visste då hur jag skulle sett ut idag hade jag nog inte klagat.
 
Nånstans i den vevan började jag må väldigt dåligt psykiskt av många olika orsaker. Det ledde till att jag skolkade massor, slutade vara med på gympan i skolan och låg i princip bara hemma i sängen och sov, och åt.
Jag gick upp ca 1 kg i veckan. Det gick så himla snabbt allting så jag hängde inte med själv. Folk började såklart prata och fråga...jag hade inget vettigt svar att ge för jag visste inte. Jag tyckte jag levde som jag alltid gjort. Minns att min lärare var orolig för mej. Hon sa att hon såg att jag gick upp mer o mer för varje vecka som gick. Jag bara grät och mådde skit. Kände mej ful och skämdes över hur jag såg ut. Från att ha varit den "snygga" som folk (killar) gärna ville ha, till att bli den fula som folk slutade hälsa på..
Med nöd och näppe tog jag mej igenom skolgången och lyckades ta studenten. Vägrade dock ha vita kläder för jag ville inte att valkarna skulle synas,så jag hade ljusblå byxor, en svart t-shirt som jag drog o drog i hela tiden så inte magen skulle titta fram, och en vit typ kofta över det.
I juli det året, 2001, tog jag mitt pick o pack o flyttade till sthlm. Jag hade en syster här och flyttade in hos hennes familj. Har alltid sagt att jag skulle flytta till sthlm, och efter viktuppgång och all skitsnack blev beslutet bara lättare att ta. Folk trodde jag skulle stanna max 2 månader, men sedär....12 år i år !
Det är det bästa jag gjort, och jag flyttar nog aldrig ifrån denna fina stad.
 
Hur som helst följde åren med ännu mer viktuppgång. Lite jobb på förskola, massa sjukskrivningar av psykisk ohälsa som jag tyvärr inte fick riktig hjälp med förns 2005, lite praktiker, rehabilitering, barnafödsel, praktik igen och sen visstidsanställning i butik där jag var 3 år. Sen 2011 var det dags för barn nr 2 att komma till världen. Mammaledighet och nu då arbetssökande.
 
Idag har det gått till en gräns känner jag. Jag måste ta tag i min vikt och hälsa NU. Innan det är för sent.
Jag vägde som mest i april, men har nu lyckats gå ner 6-7 kg (pendlar lite upp o ner där).
Jag har försökt så många ggr, men jag har aldrig försökt tillräckligt. Jag ger upp alldeles för lätt och är expert på att skjuta saker framför mej. Det får vara slut på det nu.
Tack och lov har jag min hälsocoach Lotta, som jag träffade på facebook av en slump. Hon är helt underbar och har gjort en fantastisk viktresa. Genom henne och hennes bootcamp har jag fått kontakt med så himla fina människor som också kämpar med olika mål. De finns alltid där och stöttar och peppar, vi delar tankar och funderingar och man slipper känna sej ensam. Otroligt tacksam för att de finns!
 
Mina dagar har sett förjäkliga ut.... ätit på oregelbundna tider, för mkt fett, för mkt socker, varit totalt läsk och chokladberoende. Det lyckades jag råda bot på men det har sakta smugit sej på igen.
Därför är det nog oxå bra med blogg, kunna skriva upp o se hur mitt liv faktiskt ser ut. Göra små förändringar i taget. Jag SKA lyckas denna gång. Och jag ska bli bättre på att sätta upp delmål och inte se det där stooora målet som är typ 60 kg. Det känns omöjligt, men andra har ju klarat det så då ska väl jag oxå kunna?
 
Det jag satsar på nu är att sluta sova så mkt!, äta 6 mål om dagen, inte överäta, inte äta/dricka massa socker.
Motionera (promenera) 30 min om dagen...ja jag får börja om och börja sakta och försiktigt, samt att jag vill få till 3 typ av pass i veckan. Tex hemmagympa/övningar/nintendo wii fit osv.
 
Jag ska slåss mot latmasken och jag ska vinna!

Kommentarer

Postat av: Linna

Publicerad 2013-08-07 19:43:36

vad bra du skriver Anna. jag vill verkligen följa dig mer! och jag känner igen mig i massa jobbiga saker som kan ligga bakom saker....
kramar Linna

Ps. sjukt att jag med definerat mig för vad killar tycker och vad killar vill ha - sånt måste man sluta med!

Postat av: Eva-Lotta

Publicerad 2013-08-07 19:47:27

Va duktig du är på att uttrycka dig i text Anna. Något sånt skulle du jobba med :-)

Du vet att vi finns på Campet för dig,
NU KÖR VI!!!!!

Kram <3

Postat av: Izabela

Publicerad 2013-08-07 20:11:55

Lotta og bootcampet er helt fantastisk å ha, og du er et flott menneske å bli kjent med!
Godt skrevet! Dette blir din siste vektreise, og dette klarer vi sammen!
Klem <3

Postat av: Jess

Publicerad 2013-08-07 20:21:06

Vad duktig du är på att skriva! Man vill läsa mer:) du kommer fixa detta, det är jag säker på! Ett bakslag är inte slutet utan bara ett gupp på vägen för att man ska öva upp balansen:) kram!

Postat av: Jonna

Publicerad 2013-08-07 20:40:28

Vad bra skrivet Anna! Kommer definitivt följa din blogg och jag tror på dig, du fixar det här! Kram!

Postat av: Annica Lundgren

Publicerad 2013-08-07 21:14:04

åh vad du skriver bra jag kommr att följa dig tro mig jag har en latmask i mig också och ensam är inte stark vi har ju lotta och Boothcamp...

Postat av: Lotta

Publicerad 2013-08-07 21:49:00

Detta är inte en mellanakt i livet utan detta är livet och därför ska vi göra denna process på bästa sätt för annars lyckas man aldrig. Jag Kommer finnas där för och med dig! Kram!

Postat av: Sussa

Publicerad 2013-08-07 23:39:26

Så himla bra du skriver Anna!!! Blir stolt över dig!! Resan är lång men du kommer att fixa det här!!! ♥
Kraaaam

Kommentera inlägget

Publiceras ej

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela